”Han gillar ormar och bananer.”
Så lyder texten där Rolf Blomberg gör reklam för bananer från Ecuador och åt sin vän banankungen Folke Johansson från Ödskölt.
I år är det 43 år sedan Folke mördades i Ecuador. Jag har i mitt arbete med boken Folkhemmets äventyrare hört att polisutredningen var under all kritik och har fått mördaren i detalj beskriven för mig.
En högintressant kriminalhistoria, men detta inlägg skall handla om marknadsföringen av Folkes ”gröna smaragder” i folkhemmets Sverige.
Har tidigare skrivit att Rolf gjorde reklam för en handfull produkter, strax efteråt fann jag denna helsidesannons i mitt researchmaterial.
Att Rolf ställde upp för Folkes AB Transfrukt och varumärket EFFO är inte så konstigt, med tanke på att Folke, Ecuadors främste bananexportör, någon gång sponsrade Rolf ekonomiskt och genom att bereda plats i sina bananbåtar.
Annonsen slår fast om Rolf: ”Den naturliga färdkosten under hans expeditioner är energigivande bananer”.
Bredvid bilden på Rolf märks något helt annat: ”EFFO-SAMBO – vår mörkhyade banancharmör har på kort tid blivit mycket populär ute i de svenska bygderna. Han far land och rike runt och bananpropagerar. Hälsar gärna på i er butik!”
Wikipedia 2011 berättar: ”Sambo (ras), ett äldre och ofta nedsättande ord för en person med både indianskt och afrikanskt påbrå.”
Att Rolf kuskade landet runt med exotiska föredrag och krympta huvuden är en sak. Men här har det svenska dåtida suget efter exotism tagit sig ett bisarrt uttryck, sett i dagens ljus.
Killen på bilden ser mer brasiliansk ut än ecuadorian, i vilket fall – jag föreställer mig scenen. Han får en båtbiljett, skeppas till ett förfruset land, där någon sätter en stråhatt på hans huvud. Sedan får han fara frostens rike runt och sälja in bananer hos lanthandlare som hämtade ur Åsa-Nisse.
Jag stannar här, konstaterar bara att det sannerligen var en annan tid.
För övrigt är storyn om banankungen Folke Andersson värd att återkomma till, vilket jag med all säkerhet kommer att göra.
