Alla var där, brukar det heta och denna blombergska afton i Quito stämde det verkligen.
På kvällen den 19 maj hölls kombinerad vernissage och bokrelease på Centro de Arte Contemporáreano – Center för modern konst.
Huvudperson var Folkhemmets äventyrare Rolf Blomberg och hans gärning genom 35 år som fotograf och kulturpersonlighet i Quito
Allt kretsade kring den evige pojken från Stocksund och hans nyfikenhet på omvärlden.
En stor fotoutställning med cirka 40 ytterst välkopierade bilder visades samtidigt som boken Blomberg Quiteño släpptes.
Kvällen inleddes med att ett antal namnkunniga personer – däribland chefen för muséet, Rolfs dotter Marcela Blomberg samt krönikören och författaren Pablu Curvu – berättade om Rolfs unika gärning i såväl Quito som genom Ecuadors moderna historia.
Därefter visades, till den fullsatta salongens stora glädje, en kortfilm om Quito från 1940-talet. Kvällen avslutades med mingel och öppning av själva utställningen.
Elegant, värdigt och en sann hyllning till en man som inte bara vågade följa äventyret, utan även gjorde skillnad genom att våga följa sitt hjärtas rytm.
Hans fotografiska blick är unik, varje exponering ett hjärtslag, en påminnelse om det allmänmänskliga bakom allt vi ser.
Rolf kunde ha gjort det enkelt för sig och stannat vid misär. Istället vände han ryggen till det uppenbara fotografiet, drog undan kulisserna och gläntade på ridån.
Att han lyckades handlade om hans personlighet.
Han presenterade sig aldrig som den store fotografen och sökte inte aggressivt efter motiv, därför bjöds han in till sammanhangen, kunde därmed nå så mycket längre än andra fotografer.
Jag tror inte att Rolf någonsin tänkte på det som en metod. Det var inget medvetet. Det var bara så han använde kameran och betraktade världen.
För många marginaliserade innebar det upprättelse av mänskligt värde.
Denna nya Quito-fokuserade bok får dessutom en ny generation att känna stolthet över sin stad, sitt ursprung.
Det vore bra om Quitos stadsplanerare har boken på beslutsbordet när de omformar och renoverar staden, så att det inte blir samma haveri som exempelvis i Göteborg.
Kvällen på Centro de Arte Contemporáreano – en rättvis hyllning som jag hoppas att Rolf godkänner, på vilken expedition han nu än befinner sig.
För likt många kreativa personer tvivlade han ofta på värdet av sitt arbete, vilket var fullkomligt onödigt.
Hans gärning lever 2011 och garanterat länge till.
Stort tack till Staffan Julén, bloggens fotograf på plats i festens centrum.
Vilken fin overaskning!! Bilderna kom snabare fran Sverige an vad vi tog har i Quito! Vi kanske gick och la oss lite sent den kvallen….Tack Walter, du saknades!1 Och tack till Staffan Jullen, valdigt fina bilder!! Det syns att du ar filmare, en van fran branschen!! Staffan njuter utav Galapagos just nu!! Men jag tror att Walter njuter utav varen i Sverige, sa vackert!!
Cariños,
Marcela Blomberg
Fantastiskt intressant blogg. Trots att jag inspirerats av Rolf under de senaste 40 åren får jag här se många för mig okända sidor ur hans liv. Jag ser verkligen fram mot att få läsa boken om Folkhemmets äventyrare.
Blomberg Quiteño är ett måste till min blombergsamling, var kan man köpa den?
Hej Mikael,
Boken finns i Quito, Ecuador. Kommer du nagon gang?? Var bor du?? Ar du vannen fran Peru?? Jag far posta en…
Cariños,
Marcela
En stor beundrare av Rolf Blombergs forskning i Amazonas, såg filmen på 60 talet.
Jag är glad att jag fått stödja Rolf Blombergs minne.
Jag tackar dig Marcela för ditt ihärdiga arbete.
Hej..
Detta är meddelande till marcela blomberg..
Jag jobbar med naturhistoriska samlingar och har ett exemplar som påstods vara
från galapagos insammlat 10 december 1948..
Vet marcela någonting om Rolf var på galapagos vid den här tidpunkten?
(Kan Rolf hämtat detta till Sverige)??
Tacksam för svar..
Hej! Rolf var där många gånger. På Naturhistoriska museet i Göteborg finns bland annat havsödlor som han samlade in på någon av öarna. Var finns de samlingar som du nämner och vad innehåller de? Bästa. W
Blev tipsad om aktuell film på SVT Play maj 2016. En fin bakgrundsteckning till en man som öppnade ögonen på mig, en ung. pojke
i 60 talets sömniga svenska landsbygd. Äventyr, Amazonas, Skövling, Indianer. Världen öppnade sig för en tolvåring.
Tack Rolf