Gummisamhället Gislaved, Folkets Hus röda neon flammade i novembermörker.
I Folkans B-sal startade Rolf skioptikonprojektorn, inledde föredraget enligt affischtexten: ”Direkt från Brasiliens urskogar med unika färgbilder”.
Åhörarna hade lockats av affischen – en man i kakiskjorta med en närmast naken indian.
Denna afton fick gislavedsborna lära sig ett nytt ord: penisfodral.
Hur B-salen, numera Eken, såg ut ser ni på bilden ovan – varmt tack till eldsjälen Dan Ekeberg vid Gislaveds Folkets Hus som har tagit bilderna och gett mig lov att publicera dem på denna blogg.
B-salen, populär att hyra för 50-årskalas och liknande. 1984-85 renoverades salen, den ser något annorlunda ut i dag. Men det mesta är sig likt. Där hålls ABF-kurser i bland annat orientalisk dans, berättar Dan.
När Rolf kom dit var byggnaden närmast nyfödd, invigd söndagen den 28 november 1954.
Efter föredraget blev det autografskrivande i vanlig ordning.
Den tunga projektorn och allt bildmaterial släpade Rolf över becksvarta Stortorget, till ett ensamt rum på Hotell Nissastigen.
Följande dag började allt om igen på en annan utglesad ort någonstans i Sverige.
En handelsresande i exotism eller en folkbildare på turné, kanske både och.
I går lämnade jag ett mastodontkapitel till min underbara förläggare.
Om Rolfs väg till rollen som Folkhemmets äventyrare, 55 786 tecken med blanksteg och blanka pekfingertoppar. Mina ögon, lika röda som Folkans neonskylt i Gislaved.
Men bra blev det, trots all fakta som måste med, såsom socialdemokraternas roll och strategi bakom deras marknadsföring av Rolf Blomberg.
För Rolf handlade föredragen om att hålla sig flytande i ett liv som svenska skattemyndigheten hade gjort extra äventyrligt.
Huvudjägare lämnar inga kvitton, hade han förklarat för skattehandläggaren.
Ingen pardon och forskningsluffaren Rolf Blomberg tvingades emigrera till Ecuador.