ROLF BLOMBERG OCH PILGIFTGRODAN

Posted by on november 8, 2012

Från sina långväga färder förde Rolf Blomberg mängder med amfibier och reptiler till västerländska museer och universitet, ett material ur vilket zoologer kom att beskriva en rad nya arter samt underarter.

Men Rolf var själv auktor – beskrivare av ett taxon – till en röd, liten pilgiftgroda från sydvästra Colombia.

Under hela 56 år har man felaktigt ansett att John William Funkhouser var auktor till denna underart, skriver Mikael Lundberg i senaste numret av den utmärkta tidskriften Snoken.

Det hela har sin begynnelse i La Ciudad de Madrigal i sydvästra Colombia, platsen där Rolf för övrigt fann sin berömda padda. Vid sitt första besök i området 1951 fann Rolf även flera små röda grodor, vilka han sände till John William Funkhouser på Natural History Museum, Stanford University i Kalifornien, USA.

Grodan visade sig vara en hittills oupptäckt underart och Funkhouser ämnade beskriva den och skänka den det vetenskapliga namnet Dendrobates historionicus confluens.

Rolf berättade om upptäckten i sin bok Guld att hämta från 1955:

”Under mitt första besök i La Ciudad de Madrigal hade jag fått tag på en liten kräftröd groda, som visade sig tillhöra en hittills okänd art och begåvades med det krångliga lärda namnet Dendrobates histrionicus concluens.

Det var en giftgroda av det slag som indianerna i Chocó i nordvästra Colombia använder sig av när de framställer pilgift. Den är försedd med giftkörtlar på ryggen, och om den från körtlarna avsöndrade vätskan kommer i beröring med ett öppet sår, kan man hälsa hem.”

Det var inte Rolfs mening att döpa grodan vetenskapligt, men eftersom Guld att hämta publicerades 1955, året innan Funkhousers vetenskapliga beskrivning publicerades, blev så fallet.

Visserligen stavade Rolf namnet fel – concluens istället för confluens – men det är ändå Rolfs namn som skall gälla.

Rolf Blomberg är sålunda auktor åt denna illröda pilgiftgroda!

För på den tiden räckte det med att vara först med att skriftligen uppge ett vetenskapligt namn på ett djur i en publikation: den som var först blev djurets auktor.

I tidskriften Snoken, Sveriges enda riktiga herpetologiska tidskrift, berättar Mikael Lundberg vidare om detta och han har varit i kontakt med American Museum of Natural History, vilka kommer att korrigera saken vid sin nästa uppdatering.

Ett nytt vetenskapligt namn i en svensk reseskildring, inte märkligt att det gick de internationella vetenskapsmännen förbi.

Fast rätt skall vara rätt, även om det påpekas över ett halvt sekel senare.

http://www.shr-herp.com/Snokensidor/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*