ALEJANDRO PAZMI\u00d1O<\/p>\n
\u201dRolfs sinne reste fortfarande, men kroppen kunde inte f\u00f6lja med.\u201d<\/p>\n
Ut\u00e5t verkade min morfar vara en v\u00e4ldigt lycklig person. En m\u00e4nniska som inte tyngdes av sorger, trots att han genomled otaliga personliga tragedier. Han drog vitsar och komiska historier. En l\u00e4ttsam person och det var roligt att vara med honom f\u00f6r han fick mig att skratta.<\/p>\n
Han ville inte visa sin sm\u00e4rta eller n\u00e5gra besvikelser. Dessutom hade han alltid n\u00e5got gott att s\u00e4ga om andra.<\/p>\n
\u00c5ldern \u00e4r verkligen inte r\u00e4ttvis mot m\u00e4nniskan. Den store Rolf Blomberg, explorern och den legendariske \u00e4ventyraren, en s\u00e5dan stark man, hamnade i rullstol.<\/p>\n
Han sk\u00e4mtade, men bakom skratten m\u00e4rkte jag att han var s\u00e5 sorgsen \u00f6ver att inte l\u00e4ngre kunna r\u00f6ra sig. Han sa att han ville till stranden, till kusten, lukta p\u00e5 havet, lukta p\u00e5 djungeln. Ist\u00e4llet satt han bunden till den d\u00e4r rullstolen som han avskydde.<\/p>\n
De sista \u00e5ren var han f\u00e5ngen i sin kropp.<\/p>\n
Rolfs sinne reste fortfarande, men kroppen kunde inte f\u00f6lja med. Mot slutet tappade han en stor del av spanskan och b\u00f6rjade tala svenska ist\u00e4llet, vilket jag inte f\u00f6rstod ett ord av.<\/p>\n
Han b\u00f6rjade hallucinera. Trodde emellan\u00e5t att han var bland indianer, att han var ute p\u00e5 en expedition, fast han egentligen var i sin l\u00e4genhet.<\/p>\n
Han reste, trots att han l\u00e5g i sjuks\u00e4ng.<\/p>\n
D\u00f6dsorsaken var lungkollaps, tror jag. Lungorna slutade fungera. Jag menar, han r\u00f6kte extremt mycket och l\u00e4nge. Visserligen slutade han r\u00f6ka, men efter att ha r\u00f6kt st\u00f6rre delen av sitt liv blev det konsekvenser. D\u00e4rtill var hans kropp utsliten efter expeditioner och tropiska sjukdomar.<\/p>\n
Som ton\u00e5ring f\u00f6rstod jag inte betydelsen av morfars livsverk. D\u00e5 hans arv och g\u00e4rning gick upp f\u00f6r mig var jag tillbaka fr\u00e5n universitetet. Jag ville jag h\u00f6ra mer fr\u00e5n honom. Det var n\u00e4stan f\u00f6r sent och han blev svagare, men vi samtalade en del.<\/p>\n
Han ber\u00e4ttade hur det var f\u00f6rr, om sina tidiga expeditioner.<\/p>\n
Rolfs f\u00f6rsta resa till Gal\u00e1pagos, all dramatik som utspelade sig d\u00e4r med baronessan och alla som dog under mystiska omst\u00e4ndigheter. De f\u00e5 som bodde p\u00e5 \u00f6arna, f\u00f6rklarade han, var s\u00e5 l\u00e5ngt borta fr\u00e5n civilisationen att de tog lagen i egna h\u00e4nder.<\/p>\n
Han ber\u00e4ttade om personer han m\u00f6tt. Ofta fattiga, men med varma hj\u00e4rtan och hur dessa personer formade honom.<\/p>\n
Rolf var inte en morfar som staplade en massa r\u00e5d, men han ber\u00e4ttelser inneh\u00f6ll detaljer som sa n\u00e5got v\u00e4sentligt om livet och det fastnade i mig.<\/p>\n
Jag b\u00f6rjade f\u00f6rst\u00e5 hur speciell han var i j\u00e4mf\u00f6relse med en ordin\u00e4r m\u00e4nniska med ett ordin\u00e4rt kontorsjobb.<\/p>\n
Efter hans bortg\u00e5ng har jag l\u00e4rt mig mycket nytt om honom. Bland annat att han var \u00f6dmjuk, vilket jag beundrar. Han skr\u00f6t aldrig om vad han hade gjort. Framh\u00e4vde sig aldrig.<\/p>\n
Annat som grep mig var hans h\u00e5llning, att han inte d\u00f6mde folk efter pl\u00e5nbok och hudf\u00e4rg. Rolf ans\u00e5g att det var mycket rasism i Ecuador och det st\u00e4mmer. Vi som har gott om pengar har \u00e4ven rikligt med f\u00f6rdomar. Vi tittar snett p\u00e5 indianer och svarta. Rolf var fri fr\u00e5n s\u00e5dant.<\/p>\n
Medan morfar var en mjuk person var mormor Araceli best\u00e4md och med temperament. N\u00e4r vi spelade fotboll och kanske slog s\u00f6nder saker sa Rolf aldrig n\u00e5got om det. Araceli, d\u00e4remot, gick i taket f\u00f6r det allra minsta.<\/p>\n
Hon stod n\u00e4ra det socialistiska kommunistiska partiet, medan hennes pappa var viceordf\u00f6rande i Ecuadors mest konservativa parti. Hon kom fr\u00e5n en v\u00e4ldigt f\u00f6rm\u00f6gen, traditionell familj. Men n\u00e4r hon skulle \u00e4rva ville hon inte ha n\u00e5got.<\/p>\n
Rolf och Araceli hade en djupt socialistisk syn p\u00e5 samh\u00e4llsstrukturen i Ecuador. Fattiga skulle ha samma m\u00f6jligheter och r\u00e4ttigheter som andra, menade de och influerade d\u00e4rmed det nya Ecuador som v\u00e4xte fram.<\/p>\n
Araceli studerade i Europa och blev konstn\u00e4r, n\u00e5got som var ot\u00e4nkbart p\u00e5 den tiden. Att hon sedan var en kvinna som tog plats och v\u00e5gade tala ut. S\u00e5 hon st\u00e5ngades alltid mot konventioner i det ecuadorianska samh\u00e4llet.<\/p>\n
Att f\u00f6rsvara exempelvis indianers r\u00e4ttigheter var tidvis inte precis politiskt korrekt.<\/p>\n
Ekonomiskt hade de det alltid knapert. Ingen bil och s\u00e5. Men s\u00e5dant betydde inget f\u00f6r dem.<\/p>\n
Jag \u00e4r tacksam f\u00f6r den tid jag fick med morfar och v\u00e5r familj b\u00e4r hans v\u00e4rderingar. Jag har inte g\u00e5tt samma v\u00e4g yrkesm\u00e4ssigt, men min bror Felipe arbetar med skogsv\u00e5rd och skogsvetenskap.<\/p>\n
\u00c4rligt talat, jag har inte varit mycket i djungeln. \u00c4r mer ett stadsbarn. Men 1998, tv\u00e5 \u00e5r efter Rolfs bortg\u00e5ng, bes\u00f6kte jag som 23-\u00e5ring det mytomspunna Llanganati. Discovery Channel och det svenska magasinet Caf\u00e9 skulle g\u00f6ra reportage om jakten p\u00e5 den f\u00f6rsvunna inkaskatten.<\/p>\n
Vi r\u00f6rde oss bara d\u00e4r Llanganati b\u00f6rjar, men att komma dit var speciellt f\u00f6r mig. Under tre dagar nosade jag lite p\u00e5 morfars \u00e4ventyr och fick en k\u00e4nsla f\u00f6r hur tufft det m\u00e5ste ha varit i dimman, i den genomtr\u00e4ngande fukten.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
ALEJANDRO PAZMI\u00d1O \u201dRolfs sinne reste fortfarande, men kroppen kunde inte f\u00f6lja med.\u201d Ut\u00e5t verkade min morfar vara en v\u00e4ldigt lycklig person. En m\u00e4nniska som inte tyngdes av sorger, trots att han genomled otaliga personliga tragedier. Han drog vitsar och komiska historier. En l\u00e4ttsam person och det var roligt att vara med honom f\u00f6r han fick &hellip Continue reading